Tips från ett proffs om hur du tar de bästa barnporträtten

Innan du bedömer platsen och ljuset, innan du tar fram kameran och väljer objektiv, är det bra att fundera på strategi och metod. Det är viktigt när du vill ta så bra bilder som möjligt av dina barn, barnbarn eller syskonbarn.

Det har vi lärt oss av Tamara Lackey. Hennes skicklighet inom porträtt- och livsstilsfotografering är inte bara ett bevis på hennes fantasi utan även på att hon behärskar de strategier som krävs. Tamara fångar hela tiden upp stämningar, ögonblick och uttryck som ger minnesvärda barnbilder.

Här är lite mer som vi har lärt oss:

Åldrar och förväntningar

Motivens ålder avgör helt klart vad du kan ta för bilder. ”När jag jobbar med mindre barn – från bebisar till småbarn – är det en del av mitt jobb att tygla dem”, säger Tamara. ”Jag vet från början att de inte är det minsta intresserade av att bli fotograferade, och att jag måste tygla dem. Så på den millisekund jag har får jag ett uttryck som säger något.” Att tygla barnen kan innebära att göra hela eller delar av sessionen till en lek för att hålla barnet på platsen som Tamara har valt. Det kan även innebära att ställa i ordning en plats och försiktigt – ”på ett sätt som är inspirerande och inte hotfullt” – flytta barnet dit. ”Jag funderar alltid på hur jag ska undvika att bara fotografera barnens bakhuvuden. I den åldern sänker jag mina förväntningar på vilken sorts interaktion jag kommer att få och utnyttjar de få ögonblick jag faktiskt får.”   

Mellan fyra och nio års ålder förväntar Tamara sig mycket clownkonster. ”De showar för mig – titta när jag gör så här, titta när jag gör så där – så jag måste se till att jag fångar det, men även mer genuina bilder.”

Barn mellan nio och tolv eller tretton år börjar bli medvetna om hur de ser ut och hur de framställs. ”De tänker, var jag häftig, var jag fin, var jag moderiktig och ser det här bra ut på Instagram? En av mina uppgifter är därför att hjälpa dem att känna sig självsäkra och bekväma. Jag anstränger mig lite extra för att fota dem på ett attraktivt sätt eftersom det är viktigare för dem nu. Och när jag visar dem att jag tar bilderna på ett attraktivt sätt – eftersom jag poserar och belyser dem på ett bra sätt – får jag mer genuint engagemang.”   

Med tonåringar brukar Tamara säga som det är: ”Oavsett om de har sagt det eller inte så talar jag om att jag vet att de inte vill vara här och bli fotograferade.” Hon säger att hon är på deras sida, ställer in en nedräkning – ”det kommer ta ett par timmar” – och börjar leta efter och fånga mikrouttryck. ”Det tar bara en sekund att få ett skratt eller en intensiv blick innan de kommer ihåg att de inte ska reagera på mig.” Hon pratar med dem men undviker det uppenbara – ”Vad läser du i skolan?” funkar inte. ”De har förutbestämda svar och uttryck för det”, säger hon. Så hon väljer något oväntat, som att fråga vad de tycker om aktuella lagförslag. Hon kan se hur bra hon lyckats med tonåringar på hur många gånger hon hör versioner av ”jag hade ingen aning om att du tog den här bilden!” när motiven får se bilderna i kameran.

Tamara säger faktiskt: ”Om du tittar på en video av mig när jag fotograferar barn så ser det inte ut som om jag får några bilder alls, men det enda jag behöver för att fånga ett uttryck är 1/200 eller 1/1 000 [av en] sekund. Jag är snäll mot mig själv när jag inleder en fotosession, eftersom jag vet att jag bara behöver en bråkdel av en sekund här och en bråkdel av en sekund där, och om jag får mellan åtta och tio sådana så räcker det.”

Rätt utrustning

Och nu kommer vi till utrustningen. Om du bara får några millisekunder på dig att fånga upp uttryck, och kanske lite mer för poser, måste du ta hjälp av snabba objektiv och höga slutartider. Du måste även jobba snabbt, så du måste känna till precis hur utrustningen fungerar. ”Det värsta som kan hända är att ett underbart ögonblick inträffar och man har kameran på fel inställning eller helt enkelt inte är redo”, säger Tamara om att verkligen lära sig hur mekaniken fungerar.

Förtroendefaktor

Att motivet litar på dig är självklart jätteviktigt för en professionell fotograf, men det är lika viktigt för familjefotografen. ”Det bästa sättet att inleda en fotosession med dina barn eller syskonbarn”, säger Tamara, ”är att säga ’Mitt enda mål är att ta fina bilder och ha roligt.’ Och sedan berätta för dem att de bidrar till hur lyckad bilden blir – det ger dem självförtroende.”

Behåll samhörigheten

Tamara brukar fota mycket med kameran ifrån kroppen, för att hålla interaktionen med motivet levande. ”Med en stor, svart låda framför ansiktet kan kommunikationen bli lidande”, säger hon. ”Jag trivs med att fota med kameran ifrån ansiktet, så att jag kan interagera med motivet och få riktigt udda uttryck. Ibland verkar motivet titta bort, men hon tittar faktiskt på mig när jag fotar med kameran ifrån mig.” För att göra det använder hon ofta ett vidvinkelobjektiv, som 35 mm, eller har zoomobjektivets brännvidd inställd så stort som möjligt – ”24–70mm är toppen med den här tekniken”, säger hon.

Fokus på uttryck

”Varje gång jag ska ta en bild, när jag tittar på kompositionen som jag ska fotografera, funderar jag på vad jag kan ta bort”, säger Tamara. ”Ju mer jag kan eliminera, desto mer slående blir motivets uttryck, eftersom betraktaren fokuserar direkt på det som är viktigt. Allt annat som kan vara distraherande har tagits bort. Det handlar inte bara om att förenkla bakgrunden – de flesta vet att enkelhet är nyckeln till en stark bild – utan det handlar mer om att förenkla allt i kompositionen som drar ögat från det man vill se. Om det innebär att flytta undan saker fysiskt eller att helt byta vinkel, även om det innebär att ljuset blir svagare och jag måste tillsätta ljus, om det ger en renare stil och känsla dras jag till det. En enkel komposition påverkar hur starka bilder kan bli och hur stor effekt uttrycken i dem kan ha.”

Alltid på

Man hinner inte värma upp när man fotar barn. Slösa inte bort en enda sekund. ”Jag ser ofta fotografer eller föräldrar som ska ta barnbilder, och de interagerar och barnet reagerar eller skrattar, men det blir inga bilder. De glömmer att allt handlar om bilden. Alla sessioner börjar med att jag är redo.”

Tamara har märkt att med vissa motiv tar hon de bästa bilderna precis i början, med andra mot slutet. Men hon vet aldrig hur det kommer att bli, så hennes inställning är alltid: ”Det händer hela tiden.”

Komponera och komponera om

Förlora inte bilden om kompositionen inte är perfekt. ”Ibland måste jag komponera mitt motiv på ett sätt som jag kanske inte gillar”, säger Tamara, ”men jag vet att motivet är skarpt och rent, och jag kan beskära bilden senare och på så sätt komponera om för att få stilen och känslan jag vill ha.” Och det är en av anledningarna till att hon föredrar upplösningen hos D800 och D4 – ”Jag kan beskära och ändå få en jättebra bild. Jag älskar att ha svängrum för att leka lite.”

Objektiv

”Det värsta som kan hända är att man måste ta ett steg tillbaka, eftersom man har ett långt objektiv på kameran, och helt förlorar kontrollen över motivet. Med ett objektiv på 35 mm kan jag hålla mig nära … och till och med få ett grunt skärpedjup om jag ser till att separera motivet från bakgrunden.”

Så närhet är lika med kontroll? ”De måste vara uppmärksamma på dig eftersom du är nära”, säger hon, ”och normalt behöver jag vara nära för att behålla kontrollen. Jag förlorar interaktionen när jag försvinner bakom ett långt objektiv och backar undan. Valet av objektiv kan bokstavligen låta mig hålla mig inom räckhåll när jag behöver leda dem tillbaka in i bild, och det är något jag gör i åldersgruppen som måste tyglas. När de är på väg ut ur bild måste jag få in dem i bild igen.”